Mörka tider

I dessa mörka tider känns det skönt att promenera upp till gravgården och tända ljus till våra nära och kära. Essam och jag brukar gå och prata och jag berättar för honom vem mina släktingar var, vad de hette och lite gamla minnen som får mig att bli varm i hjärtat. Om ni ser mig fammo, faffa, mommo och moffa så skall ni veta att jag saknar er. Jag saknar er ibland så att det gör ont. Jag pratar med er ofta och tänker på er ännu mera. Hoppas era ljus skall brinna klart i den mörka november natten. Snart kommer vi igen ert barnbarns barn och jag. 

Saknar er speciellt mycket just idag. Saknar att få springa in till min fammo och ropa "hej fammo". Saknar att få sätta mig vid köksbordet mittemot henne och bara prata.